MANIFEST FÖR KLIMATET

Framställt till regeringen inför klimatförhandlingarna i Paris, COP21

EN STARK OCH ENAD RÖST FRÅN DEN UNGA GENERATIONEN

Detta manifest är formulerat av en bred grupp unga aktiva inom hållbarhetsarbetet i Sverige och internationellt. Att världens ledare enas kring ett ambitiöst avtal under COP21 i Paris och att den unga generationens röst inkluderas är av yttersta vikt för det fortsatta klimatarbetet. Över hälften av världens befolkning är idag yngre än 30 år. Vår generation har vuxit upp i en värld präglad av snabb global utveckling, men som lämnat stora miljöutmaningar och ojämlikheter i dess kölvatten. Vi är generationen som kommer att ärva konsekvenserna för de politiska beslut som fattas – eller inte fattas – idag för att möta dessa utmaningar.

Tack vare civilsamhällets arbete för att stärka ungdomars röst inom förhandlingarna utser nu Sveriges regering två ungdomsdelegater till klimatförhandlingarna. Vi välkomnar dessa framsteg, men vill se att unga inkluderas i större utsträckning för att ge klimatpolitiken legitimitet och skapa ett brett samhällsengagemang kring frågan. Samtliga författare och supportrare av detta manifest är under 30 år, och besitter tillsammans en omfattande kunskap om hållbarhet i termer av vetenskap, ungdomssamordning, företagande och politik. Vi har fått benämningen “Millenniemålsgenerationen” – låt denna symbolik stå som grund för ett verkligt engagemang.

COP21 – EN UNIK MÖJLIGHET ATT VÄNDA KURS

Klimattoppmötet i Paris är en historisk milstolpe för att styra om kursen mot en hållbar värld och ett stabilt klimat. Aldrig någonsin tidigare har förberedelserna och förväntningarna inför ett FN-möte med klimatet på dagordningen varit så stora. Klimatmarschen under New Yorks Climate Summit i september i fjol utgjorde den största demonstrationen för klimatet i historien, då fyrahundra tusen människor tågade genom New Yorks gator, samtidigt som 2646 klimatdemonstrationer hölls i 162 länder. I tillägg till civilsamhället uppmanar även näringslivet nu införandet av kraftfulla mål och styrmedel för att göra grönt företagande konkurrenskraftigt.

Vetenskapen är också entydig: vi har ett tidsfönster på cirka fem till tio år att kraftigt reducera klimatutsläppen och belastningen på världens ekosystem för att undvika dramatiska konsekvenser för allt liv på jorden. Av denna anledning stödjer vi Earth Statement (#EarthStatement) som tagits fram av världsledande aktörer inom forskning, politik, näringsliv och civilsamhälle. Vi uppmanar regeringen och den svenska delegationen att agera ambassadörer på COP21 för de budskap som framförs i Earth Statement.

Samtidigt bör Parisavtalet inte utgöra ett mål i sig, utan markera början på en långsiktig politisk process vars ambitionsnivå höjs med tiden. Det är därför väsentligt att klimatförhandlarna är rustade med förslag på hur det långsiktiga klimatarbetet inom FN kan fortsätta efter COP21. Nedan följer åtta huvudpunkter vi vill se som resultat av klimatförhandlingarna under den svenska delegationens aktiva stöd.

 ÅTTA HUVUDPUNKTER ATT FRAMFÖRA I PARIS

Vi vill att Sverige aktivt främjar följande punkter på klimattoppmötet COP21 i Paris:

1. En fossilfri och förnybar värld

För att undvika katastrofala konsekvenser för mänskligheten måste Parisavtalet lägga en grund för att begränsa den globala uppvärmningen till maximalt 1.5 grader. Sverige har dessutom ett ansvar att själva utföra åtgärder som minskar utsläppen. Därför vill vi att:

• Parisavtalet beslutar om att begränsa den globala uppvärmningen till max 1,5 grader;
• en omställning till ett 100% förnybart energisystem sker globalt senast 2050, i EU senast 2040 och i Sverige senast 2030;
• ett kortsiktigt globalt mål antas till 2020 för att kraftigt minska utsläppen av kortlivade växthusgaser;
• en handlingsplan antas för en kraftig reducering av utsläppen från jordbrukssektorn;
• Sverige övergår till en fossilfri fordonsflotta senast 2030;
• regeringen och svenskt näringsliv divesterar sina tillgångar i fossilindustrin (gäller även pensionsfonderna);
• Sverige tar sitt ägaransvar i Vattenfall och stänger de tyska kolgruvorna.

2. Långsiktighet i klimatarbetet

Världens länder har nu lämnat in sina “Nationellt Bestämda Bidrag”. Enligt Sekretariatet för FN:s Klimatkonvention räcker dessa inte för att hålla oss under 1,5 graders global uppvärmning, utan skulle resultera i en uppvärmning på cirka 2,7 grader. Detta skulle innebära en betydligt högre risk för katastrofala konsekvenser för mänsklig välfärd. Åtagandena som fastställs i Paris bör därför antas som ett golv snarare än som slutgiltiga. Kravet på att höja ambitionen över tid måste dessutom finnas med i avtalet. Därför uppmanar vi till att Parisavtalet:

• definierar de nationellt etablerade målen som lagligt bindande;
• upprättar en mekanism för att länder ska höja ambitionerna på samtliga aspekter av avtalet utöver åtagandeperioden; 
• följs upp vart femte år;
• tillsätter en internationell kommitté med ansvar för att koordinera uppföljningsarbetet.

3. Klimaträttvisa

De industrialiserade länderna har fram till idag bidragit till merparten av de globala utsläppen. De omfattande konsekvenser som detta medför kommer dock hårdast att drabba de länder som hittills stått för de lägsta utsläppsnivåerna och som har minst kapacitet att anpassa sig till klimatförändringarna. Därför vill vi att:

• Parisavtalet garanterar att de globala utsläppsminskningarna är rättvist fördelade utifrån historiskt ansvar enligt principen om gemensamt, men differentierat ansvar;
• de industrialiserade länderna vidtar de mest omfattande utsläppsminskningarna;
• de industrialiserade länderna assisterar utvecklingsländer med att minska sina utsläpp genom tekniköverföring och finansiering;
• Parisavtalet etablerar Loss & Damage som en lagligt bindande mekanism för att förebygga och återställa skador orsakade av klimatförändringar i utvecklingsländer;
• Parisavtalet etablerar substantiell finansiering och att riskminimering implementeras för att behandla Loss & Damage;
• Parisavtalet garanterar att de totala finansiella bidragen till Gröna Klimatfonden skalas upp utöver de hitintills utlovade 100 miljarder USD årligen;
• Sverige ökar sina bidrag till den Gröna Klimatfonden över tid.  

4. Människors rättigheter

Klimatfrågan drabbar alla människor på jorden, men de drabbar alla människor olika. De mest sårbara och hårdast drabbade grupperna har dock i nuläget lägst möjlighet att påverka klimatpolitiska processer. Dessa grupper omfattar ursprungsfolk, ungdomar, kvinnor, världens fattiga samt andra marginaliserade grupper. Mänskliga rättigheter, ursprungsfolks rättigheter och jämställdhet måste därför utgöra grundläggande principer som genomsyrar Parisavtalet. Därför vi vill att Parisavtalet:

• garanterar ursprungsfolks rättigheter garanteras, inklusive rätten till sina landområden och att utöva sin kultur;
• garanterar att marginaliserade gruppers röster, kunskap och förmågor inkluderas som en väsentlig del av beslutsfattande processer och strategier;
• garanterar jämställdhet som en grundprincip för att adressera klimatförändringarna;
• implementerar premissen att kvinnors kunskap och förmågor är avgörande för att minska utsläppen och anpassa sig till klimatförändringar;
• fokuserar på att stärka världens fattigaste kvinnor, vilka påverkas oproportionerligt av klimatförändringarna;
• garanterar rättvisa mellan generationer.

5. Det unga civilsamhällets inflytande

För att rusta framtida generationer med de verktyg som krävs för att manövrera en framtid med klimatförändringar och relaterade utmaningar är det avgörande att utbilda och inspirera unga för att kunna driva och agera i hållbar utveckling. Det är av största vikt att ungas röst redan idag väger tungt i klimatpolitiken. Därför vill vi att:

• Sverige och EU värnar om det unga civilsamhällets deltagande vid Parisförhandlingarna;
• Parisavtalet garanterar att utbildning blir en central del i det framtida klimatarbetet;
• Parisavtalet stärker civilsamhällets och i synnerhet ungas roll genom kapacitetsutveckling och ökat inflytande;
• Parisavtalet bidrar till att förespråka en hållbar livsstil och attityd.

6. Globalt samarbete inom de planetära gränserna

Forskningen har kartlagt gränsvärden för nio planetära processer inom vilka världssamfundet måste hålla sig för en långsiktigt hållbar utveckling. Då dessa processer samverkar för att upprätthålla ett stabilt klimat bör samtliga av de nio planetära gränserna beaktas i Parisavtalet. Avtalet bör dessutom främja ett samordnat arbete för hållbar utveckling i stort för att säkerställa att åtgärder för klimatet vidtas utan att de riskerar att underminera andra mål för miljömässig hållbarhet och socio-ekonomisk utveckling. Därför vill vi att Parisavtalet:

• utgår ifrån de planetära gränserna vilka representerar jordens grundläggande och icke-förhandlingsbara ställningstagande;
• tar avstamp i relevanta internationella avtal där klimatet spelar en avgörande roll, exempelvis Aichi-målen till 2020 för bevarandet av biologisk mångfald och de 17 nyligen antagna hållbarhetsmålen;
• lägger grunden för en bättre samverkan mellan beslutsfattare, forskare och civilsamhället i syfte av att föra en mer vetenskapligt förankrad klimatpolitik, i synnerhet att Parisavtalet vägleds av den mest framstående klimatforskningen presenterad av IPCC

7. Klimatets centrala roll för global utveckling

Klimatförändringarna riskerar att utradera de enorma framsteg som gjorts de senaste årtionden inom global utveckling, då dessa markant motverkar fattigdomsbekämpning, ökar migrationsströmmar, försämrar folkhälsan och livsmedelstryggheten, komplicerar demokratiutvecklingen, förvärrar säkerhetsläget och försvårar fredsprocesser. Därför vill vi att Parisavtalet:

• antar global utveckling genom fattigdomsbekämpning, folkhälsa, demokrati, fred och säkerhet som grundprinciper för det framtida klimatarbetet;
• garanterar tillgång till rent vatten, goda sanitära förhållanden och livsmedelstrygghet;
• effektivt bemöter jordbrukets omfattande utmaningar;
• upprättar en institution för att hantera ökad migration till följd av direkta och indirekta konsekvenser av klimatförändringar;
• erkänner att en hälsosam livsstil bidrar till minskade koldioxidutsläpp genom att främja mer växtbaserade kostmönster, gröna och “aktiva” transportmedel och fossilfria energikällor.                                                                                                               

8. Ekonomisk omställning

Ekonomiska styrmedel har antagits för att skapa incitament för att reducera utsläppen i Sverige och EU. Detta är dock inte tillräckligt för att få ner utsläppsnivåerna så mycket som behövs. Vi har idag dessutom utsläppsmål som mäts enbart på produktionsbasis. Denna utmaning är relevant för länder som Sverige som “exporterar” merparten av sina utsläpp genom importerade varor vars produktion genererat utsläpp utanför Sveriges gränser. Därför vill vi att:

• ett globalt pris på koldioxid upprättas;
• styrmedel implementeras som inte bara riktar sig mot energisektorn, utan även mot andra typer av negativ klimatpåverkan inklusive köttkonsumtion;
• subventioner och icke-prisbaserade incitament upprättas för exempelvis ökad fossilfri transport och större konsumtion av icke animaliska produkter;
• subventioner på olja, kol och gas avvecklas och att förnybara energikällor främjas;
• nationella utsläppsmål upprättas på konsumtionsbasis som ett komplement till produktionsbaserade utsläppsmål;
• höginkomstländer tillsätter nationella mål för en reducerad och miljövänligare konsumtion i syfte av att frigöra globalt ‘ekologiskt utrymme’ så att låginkomstländer kan uppfylla grundläggande konsumtionsbehov och nå en god levnadsstandard.

Manifestet är framtaget av:

• PUSH Sverige
• KFUM Sverige
• Fältbiologerna
• Nätverket Generation Post-2015

Författare:

• Victoria Bignet, Forskningskoordinator för EAT-initiativet, Stockholm Resilience Centre; Initiativtagare, Generation Post 2015.
• Petter Bjersér, Delegationsledare till COP21, KFUM:s Internationella Delegation.
• David Collste, Fokalpunkt för Barn och Unga inom FN:s 10-åriga Ramverk för Hållbar Konsumtion och Produktion; Medgrundare, Generation Post 2015.
• Vindar Fritzell, Ungdomsdelegat till COP21, KFUM:s Internationella Delegation.
• Linnéa Joandi, Ungdomsdelegat till COP21, PUSH Sverige; Klimatledare, Climate Reality Project.
• Amanda Karestrand, KFUM Y Climate Action
• Alva Snis Sigtryggson, Klimatnätverket, Fältbiologerna.
• Jennifer Unelius, Internationell Samordnare; Delegationsledare COP21, PUSH Sverige.
• Caroline Westblom, Delegationsledare COP21, PUSH Sverige.

Stödjande organisationer:

• Grön Ungdom
• Miljötinget
• Earth
• Symbios

Stödjare:

• Shimeng Zhou, LSU:s Representant i den Svenska Regeringsdelegationen till COP 21 i Paris. 
• Felix Antman Debels, LSU:s Representant i den Svenska Regeringsdelegationen till COP 21 i Paris. 
• Lorentz Tovatt, Språkrör, Grön Ungdom.
• Evangelina Lindberger, Ungdomsdelegat till Rio+20; Medgrundare, Generation Post 2015. 
• Matilda Mattson, Projektledare, Miljötinget; Delegat till COP21, Lutherska Världsförbundet. 
• Kim Jakobsson, VD, Ungdomar.se. 
• Mårten Espmarker, Språkrör, Gröna Studenter. 
• Elin Hylander, Språkrör, Gröna Studenter.
• Axel Eriksson, Gruppledare, Ingenjörer Utan Gränsers studentgrupp, KTH.
• Daniela Guasconi, Ordförande för Symbios.