Idrottens värld är långt ifrån jämställd. Nästan sju av tio specialidrottsförbund domineras av män, till exempel är 87 procent av medlemmarna i Ishockeyförbundet män. Kvinnor och flickor som har invandrat till Sverige är underrepresenterade i idrottsrörelsen och tonårsflickor med utomeuropeisk bakgrund idrottar mindre än andra unga. Kvinnor och flickor som utsätt för hedersrelaterat våld och förtryck hindras från att idrotta.  

Män sitter också på makten utanför plan. Tre av fyra specialidrottsförbund och idrottsföreningar har en man som ordförande. Det offentliga stödet som tilldelas organisationerna går i större utsträckning till män och pojkar och skillnaderna är särskilt stora inom barn- och ungdomsidrott. Dessutom har har flickor och kvinnor ofta sämre träningstider än pojkar och män.  

Att samhället värderar mäns idrott högre märks också på den högsta nivån där löneskillnaderna mellan könen är gigantiska. En manlig hockeyspelare på elitnivå tjänar i genomsnitt mer än ett helt damlag tillsammans.

Kvinnor och flickor utsätts också för pojkars och mäns våld i idrottssammanhang. Under #metoo-hösten berättade tusentals idrottskvinnor om hur de utsatts för sexuella trakasserier och övergrepp under uppropet #timeout.  

Utöver dessa orättvisor ifrågasätts nu rättigheter som länge har tagits för givna. Inom ett projekt som Riksidrottsförbundet och flera specialidrottsförbund är engagerade i diskuteras att avskaffa könsuppdelningen av barn- och ungdomsidrott. Svenska Gymnastikförbundet har beslutat att ungdomar upp till 18 år själva ska få välja fritt om de vill tävla i flick- eller pojkklass, vilket gör att könsuppdelningen helt förlorar sin mening och att flickor missgynnas.

Vi som skrivit under detta upprop anser att flick- och pojkklasser respektive dam- och herrklasser är en förutsättning för idrott på lika villkor oavsett kön. Uppdelningen finns för att män är starkare, kan springa fortare och hoppa högre än kvinnor. Tack vare att flick- och damklassen finns kan kvinnor och flickor tävla mot varandra, sätta rekord, vinna medaljer och erkännas för sina sportsliga prestationer. 

Vi står upp för kvinnors och flickors rätt att utöva idrott på lika villkor och för att kvinnors och flickors idrottande ska respekteras, i enlighet med de åtaganden som slagits fast i FN:s Kvinnokonventions 10:e och 13:e artiklar där det uttryckligen står att kvinnor ska garanteras rätten att idrotta på samma villkor som män utan att diskrimineras. 

Vi kräver   

• Offentliga bidrag på nationell, regional och lokal nivå ska fördelas jämställt. Ansvaret vilar så väl på bidragsgivare som på Riksidrottsförbundet och gäller även de extra satsningar som har gjorts under Coronapandemin.
• Inför jämställdhetsvillkor för stöd till specialidrottsförbund och idrottsföreningar. För att få stöd ska krävas ett aktivt jämställdhetsarbete och en jämställd fördelning av träningstider, utrustning och andra faciliteter.
• Systematisera, stötta och sprid metoder för jämställd sponsring. Riksidrottsförbundet bör göra mer för att få fler föreningar och klubbar att arbeta med jämställd sponsring på alla nivåer, så som gjorts i fotbollsklubben Brommapojkarna.
• Riktade satsningar för att engagera tjejer med utländsk bakgrund. Riksidrottsförbundet och dess medlemsförbund bör aktivt arbeta för att få fler utrikes födda kvinnor och flickor att delta, till exempel genom uppsökande verksamhet i bostadsområden med få engagerade .
• Nolltolerans mot övergrepp, trakasserier och machokultur. Riksidrottsförbundet och dess medlemsorganisationer måste göra slut på den machokultur som finns inom idrotten och bland supportrar och agera för att fler övergrepp ska polisanmälas så att förövare kan dömas.
• Värna den könsuppdelade idrotten. I alla sporter där flickors/kvinnors och pojkars/mäns skilda anatomi påverkar möjligheterna att prestera bör en uppdelning utifrån kön göras från 12 års ålder. Tillmötesgåendet av individuella önskemål får inte ske på bekostnad av flickors och kvinnors rättigheter. 

Källor
- Centrum för idrottsforskning (2017). Resurser, representation och “riktig” idrott – om jämställdhet inom idrotten.
- Centrum för idrottsforskning (2015). Idrott utan heder.
- Idrottsstatistik.se (2018). Kraftig majoritet män bland förbundens ordföranden.(Hämtat 2020-12-04)
- Unionen (2020). Jämställd hockey – för framtiden.
- Aftonbladet (2020-01-31). Förslaget: Vill införa 18-årsgräns.
- DN (2020-12-01). Beslut: Gymnaster får välja tävlingsklass oavsett juridiskt kön.