• Begäran om revision av Migrationsverkets riktlinjer för besöksvisum
The Issue
Detta brev skrivs med anledning av att Migrationsverket har avslagit flera viseringsansökningar från iranska medborgare. Migrationsverket motiverar sina avslag med att det finns en ökad risk för avhopp och att iranska medborgare inte kommer att lämna Sverige eller Schengenområdet på grund av den generella situationen i Iran. Detta inkluderar den försämrade ekonomin, sanktioner, förtryck av religiösa minoriteter och fängslandet av politiska dissidenter, vilket påverkar många personer.
När Migrationsverket avvisar alla fall av skäl med rimligt tvivel, definieras inte hur tvivlen skulle tas bort. Ingen svensk migrationsreglering definierar under vilka omständigheter viseringsansökningarna kan godkännas eller avvisas. Det saknas en logik eller struktur i besluten, människor som tidigare har rest till Sverige och återvänt, vars ekonomiska situation förbättrats eller, människor har starka emotionella band till familjemedlemmar har nekats visum. Detta står emot öppenhetsprincipen och legalitetprincipen[1]. Vi har försökt kontakta Migrationsverket, migrationsministern, ansvarig för viseringar inom EU, ambassaden och alla andra relevanta parter, men tyvärr verkar det vara en situation av moment 22 där det är svårt att lösa detta problem.
Migrationsverket hävdar att de tillämpar gemensamma EU-regler vid behandlingen av viseringsansökningar. Men det är svårt att förklara den betydande skillnaden i avslagsfrekvensen mellan den svenska ambassaden och andra europeiska ambassader[2][3]. Enligt inhämtad statistik från Migrationsverket och SCB har avslag på ansökningarna för besöksvisum i den svenska ambassaden i Iran ökat från 32,8% i 2015 till 82,2% i 2023, en ökning på 250%[4].
Enligt Handboken för behandling av viseringsansökningar bör den inbjudande personens trovärdighet beaktas, vilket verkar ignoreras av den svenska ambassaden i Teheran. Många av oss som bjuder in våra familjemedlemmar har etablerat oss i Sverige och har uttryckt en vilja att stå garant för den inbjudan vi skickar. Det finns exempel på att garant-systemet används med god effekt i andra EU-länder, men Migrationsverket avvisar återkommande inbjudarens roll i det hela, och bedömer endast den sökandes ekonomiska situation - återigen utifrån de icke-transparenta bedömningsunderlag som man brukar.
Migrationsministern anser att "särskilda regler för enskilda länder inte överensstämmer med regeringens ambition att bedriva en generell och rättvis viseringspolitik", vilket inte är vad vi efterfrågar. Det vi önskar är en rättvis och rimlig hantering av ärenden, så att inte en stor majoritet av visumansökningar från anhöriga bosatta i Iran avslås när de vill besöka oss i Sverige för ett kort besök. Vi vill ha en mer rättvis viseringspolicy som lägger ansvaret på den inbjudande personen genom att till exempel införa ekonomiska viseringsgarantier. Detta skulle hjälpa till att hantera problemet på ett mer balanserat sätt. Till skillnad från många andra länder såsom Tyskland, Frankrike, USA och Kanada anses det i Sverige inte vara acceptabelt med enbart en finansiell garanti, eftersom det skulle innebära att endast de som har tillräckligt med resurser skulle kunna lämna en sådan garanti. I praktiken leder dock detta till att de flesta visumansökningar avslås på grund av socioekonomiska förhållanden.
Många föräldrar som fick avslag på sin visumansökan har bott hela sina liv i Iran och har starka språkliga, kulturella och religiösa band till landet. De har anpassat sig till sin miljö och livsstil där, har fasta rutiner och en inkomst. En flytt till Sverige är otänkbar för dem. De flesta har även besökt Sverige tidigare och återvänt innan viseringen har löpt ut och har inga intentioner att stanna i Sverige. Att gamla föräldrar som vill komma som turister kommer stanna i Sverige är felaktigt av följande skäl:
Sammanfattningsvis visar Delmi Rapporten 2023:4 att de som uttrycker önskan att flytta från Iran har specifika demografiska, ekonomiska och utbildningsmässiga egenskaper som skiljer sig från äldre föräldrar som kanske bara vill besöka Sverige som turister. De är generellt sett yngre än den övriga befolkningen, har familjeband i lägre utsträckning, har högre inkomst och en betydligt större andel av dem har eftergymnasial utbildning och upplever mindre religiositet och mindre hälsoproblem[5]. Därför är det fel att anta att äldre föräldrar som kommer som turister automatiskt kommer att stanna i Sverige.
Svenskar med iransk bakgrund utgör en betydande invandrargrupp i Sverige. Det är en välutbildad grupp som är starkt representerade bland många framstående yrken så som läkare, ingenjörer och lärare. Men det restriktiva viseringspolitiken har skapats en känsla av orättvis behandling och kollektiv bestraffning. Samtidigt beslutade regeringen i juni att revidera skattereglerna för utländska experter för att införa skattelättnader och attrahera utländska talanger, enligt finansminister Elisabeth Svantesson. I COM (2022) 657 final bekräftade även EU-kommissionen att EU behöver bli mer attraktivt för talanger från hela världen för att förbli globalt konkurrenskraftigt. För närvarande väljer högkvalificerade personer från länder utanför EU i större utsträckning Nordamerika eller Oceanien framför EU. Det är intressant att politiker framför allt fokuserar på ekonomiska incitament, men inte tar hänsyn till att den restriktiva visumpolicyn för familjemedlemmar till immigranter kan avskräcka potentiella talanger från att överväga att flytta till Sverige. Vi måste tillägga att arbeta i ett icke-engelsktalande land kan vara mindre attraktivt för migranter, och om Sverige vill attrahera högkvalificerade arbetskraft bör man kunna erbjuda mer attraktiva villkor för dem än de engelsktalande länderna.
Vi anser att den nuvarande situationen är resultatet av ett beslut utan tillräcklig analys av minoriteternas situation i Sverige, och istället har baserats på en generalisering av människors intentioner att resa till Sverige där man utgår ifrån att det inte kan finnas andra motiv att resa till Sverige än att vilja stanna. Man ignorerar därför alla faktiska bevis och statistik, över högkvalificerade arbetssökande som väljer bort Sverige, eller över andelen familjemedlemmar som fått visum och återvänt till sina hemländer, och reagerar utifrån en magkänsla att visum ska nekas för att migration till Sverige måste begränsas. Vi i egenskap av svenska medborgare som i åratal har bidragit till samhället kan inte acceptera situationen och efterfrågar åtgärder från myndigheterna.
[1] The Treaty on the Functioning of the European Union (TFEU), Article 15.
[2] https://statistics.schengenvisainfo.com
[3] Italien 0.1%, Belgien 24.9% Danmark och Schweiz med ungefär 20.7%
[4] https://www.svt.se/nyheter/inrikes/svart-for-svensk-iranier-att-traffa-familjen-82-procent-nekas-visum?fbclid=IwAR2-jlLOZI84-Rn5h9F6giSZJWda4ErSoMuyOptbEpVFtLtye_EdTUCeu7s
5,769
The Issue
Detta brev skrivs med anledning av att Migrationsverket har avslagit flera viseringsansökningar från iranska medborgare. Migrationsverket motiverar sina avslag med att det finns en ökad risk för avhopp och att iranska medborgare inte kommer att lämna Sverige eller Schengenområdet på grund av den generella situationen i Iran. Detta inkluderar den försämrade ekonomin, sanktioner, förtryck av religiösa minoriteter och fängslandet av politiska dissidenter, vilket påverkar många personer.
När Migrationsverket avvisar alla fall av skäl med rimligt tvivel, definieras inte hur tvivlen skulle tas bort. Ingen svensk migrationsreglering definierar under vilka omständigheter viseringsansökningarna kan godkännas eller avvisas. Det saknas en logik eller struktur i besluten, människor som tidigare har rest till Sverige och återvänt, vars ekonomiska situation förbättrats eller, människor har starka emotionella band till familjemedlemmar har nekats visum. Detta står emot öppenhetsprincipen och legalitetprincipen[1]. Vi har försökt kontakta Migrationsverket, migrationsministern, ansvarig för viseringar inom EU, ambassaden och alla andra relevanta parter, men tyvärr verkar det vara en situation av moment 22 där det är svårt att lösa detta problem.
Migrationsverket hävdar att de tillämpar gemensamma EU-regler vid behandlingen av viseringsansökningar. Men det är svårt att förklara den betydande skillnaden i avslagsfrekvensen mellan den svenska ambassaden och andra europeiska ambassader[2][3]. Enligt inhämtad statistik från Migrationsverket och SCB har avslag på ansökningarna för besöksvisum i den svenska ambassaden i Iran ökat från 32,8% i 2015 till 82,2% i 2023, en ökning på 250%[4].
Enligt Handboken för behandling av viseringsansökningar bör den inbjudande personens trovärdighet beaktas, vilket verkar ignoreras av den svenska ambassaden i Teheran. Många av oss som bjuder in våra familjemedlemmar har etablerat oss i Sverige och har uttryckt en vilja att stå garant för den inbjudan vi skickar. Det finns exempel på att garant-systemet används med god effekt i andra EU-länder, men Migrationsverket avvisar återkommande inbjudarens roll i det hela, och bedömer endast den sökandes ekonomiska situation - återigen utifrån de icke-transparenta bedömningsunderlag som man brukar.
Migrationsministern anser att "särskilda regler för enskilda länder inte överensstämmer med regeringens ambition att bedriva en generell och rättvis viseringspolitik", vilket inte är vad vi efterfrågar. Det vi önskar är en rättvis och rimlig hantering av ärenden, så att inte en stor majoritet av visumansökningar från anhöriga bosatta i Iran avslås när de vill besöka oss i Sverige för ett kort besök. Vi vill ha en mer rättvis viseringspolicy som lägger ansvaret på den inbjudande personen genom att till exempel införa ekonomiska viseringsgarantier. Detta skulle hjälpa till att hantera problemet på ett mer balanserat sätt. Till skillnad från många andra länder såsom Tyskland, Frankrike, USA och Kanada anses det i Sverige inte vara acceptabelt med enbart en finansiell garanti, eftersom det skulle innebära att endast de som har tillräckligt med resurser skulle kunna lämna en sådan garanti. I praktiken leder dock detta till att de flesta visumansökningar avslås på grund av socioekonomiska förhållanden.
Många föräldrar som fick avslag på sin visumansökan har bott hela sina liv i Iran och har starka språkliga, kulturella och religiösa band till landet. De har anpassat sig till sin miljö och livsstil där, har fasta rutiner och en inkomst. En flytt till Sverige är otänkbar för dem. De flesta har även besökt Sverige tidigare och återvänt innan viseringen har löpt ut och har inga intentioner att stanna i Sverige. Att gamla föräldrar som vill komma som turister kommer stanna i Sverige är felaktigt av följande skäl:
Sammanfattningsvis visar Delmi Rapporten 2023:4 att de som uttrycker önskan att flytta från Iran har specifika demografiska, ekonomiska och utbildningsmässiga egenskaper som skiljer sig från äldre föräldrar som kanske bara vill besöka Sverige som turister. De är generellt sett yngre än den övriga befolkningen, har familjeband i lägre utsträckning, har högre inkomst och en betydligt större andel av dem har eftergymnasial utbildning och upplever mindre religiositet och mindre hälsoproblem[5]. Därför är det fel att anta att äldre föräldrar som kommer som turister automatiskt kommer att stanna i Sverige.
Svenskar med iransk bakgrund utgör en betydande invandrargrupp i Sverige. Det är en välutbildad grupp som är starkt representerade bland många framstående yrken så som läkare, ingenjörer och lärare. Men det restriktiva viseringspolitiken har skapats en känsla av orättvis behandling och kollektiv bestraffning. Samtidigt beslutade regeringen i juni att revidera skattereglerna för utländska experter för att införa skattelättnader och attrahera utländska talanger, enligt finansminister Elisabeth Svantesson. I COM (2022) 657 final bekräftade även EU-kommissionen att EU behöver bli mer attraktivt för talanger från hela världen för att förbli globalt konkurrenskraftigt. För närvarande väljer högkvalificerade personer från länder utanför EU i större utsträckning Nordamerika eller Oceanien framför EU. Det är intressant att politiker framför allt fokuserar på ekonomiska incitament, men inte tar hänsyn till att den restriktiva visumpolicyn för familjemedlemmar till immigranter kan avskräcka potentiella talanger från att överväga att flytta till Sverige. Vi måste tillägga att arbeta i ett icke-engelsktalande land kan vara mindre attraktivt för migranter, och om Sverige vill attrahera högkvalificerade arbetskraft bör man kunna erbjuda mer attraktiva villkor för dem än de engelsktalande länderna.
Vi anser att den nuvarande situationen är resultatet av ett beslut utan tillräcklig analys av minoriteternas situation i Sverige, och istället har baserats på en generalisering av människors intentioner att resa till Sverige där man utgår ifrån att det inte kan finnas andra motiv att resa till Sverige än att vilja stanna. Man ignorerar därför alla faktiska bevis och statistik, över högkvalificerade arbetssökande som väljer bort Sverige, eller över andelen familjemedlemmar som fått visum och återvänt till sina hemländer, och reagerar utifrån en magkänsla att visum ska nekas för att migration till Sverige måste begränsas. Vi i egenskap av svenska medborgare som i åratal har bidragit till samhället kan inte acceptera situationen och efterfrågar åtgärder från myndigheterna.
[1] The Treaty on the Functioning of the European Union (TFEU), Article 15.
[2] https://statistics.schengenvisainfo.com
[3] Italien 0.1%, Belgien 24.9% Danmark och Schweiz med ungefär 20.7%
[4] https://www.svt.se/nyheter/inrikes/svart-for-svensk-iranier-att-traffa-familjen-82-procent-nekas-visum?fbclid=IwAR2-jlLOZI84-Rn5h9F6giSZJWda4ErSoMuyOptbEpVFtLtye_EdTUCeu7s
Petition Updates
Share this petition
Petition created on July 22, 2023