Victory

Bemöt kritiken mot Kompletterande utbildning för utländska läkare (KUL) med att validera existerande organisation och vidta åtgärder för att på ett effektivare sätt tillvarata kunskapsresurser hos utländska läkare.

This petition made change with 53 supporters!


Denna text har även skickats som en skrivelse direkt till Programnämnd 2 (läkarprogrammet), Karolinska Institutet

Kritik mot administrationen av Kompletterande utbildning för utländska läkare (KUL)

Bakgrund
Vi är ett antal sökande till Kompletterande utbildning för utländska läkare (KUL) som har samlat och enats om kritik på flera områden mot hur utbildningen administreras; speciellt mot hur antagningsförfarandet går till. I kontakt med administrationen blev vi uppmanade att skicka en skrivelse med våra synpunkter. Till varje kritikpunkt kommer vi också med förslag till förbättring. Eftersom vi inte har full insikt i hur kursen styrs och hur administrationen är uppbyggd och organiserad hoppas vi att varje instans och institution själv ser till att varje kritikpunkt når relevant beslutsfattare på ett konstruktivt och transparent sätt i fortsatt dialog med oss sökande.

Dessa är kritikpunkterna som kommer att förklaras vidare:

1. Få platser på utbildningen
2. Subjektivt antagningssystem
3. Sluten byråkrati
4. Ovärdigt bemötande av sökande

Förklaring
1. Få platser på utbildningen
Beroende på betraktningsvinkel kan kritiken mot att det är så få platser på utbildningen vara en av de viktigaste. Vi sökande anser att platserna på KUL är alldeles för få för att på ett samhällsekonomiskt ansvarsfullt sätt dra nytta av kunskap hos utländska läkare. Vi håller inte alls med åsikten som vi har fått höra av administrativa representanter för kursen att det generellt är mer resurskrävande att komplettera en utländsk läkares kunskaper än att utbilda en helt ny läkare. Det är möjligt att det kan finnas aspekter, så som språk och skillnader i olika länders praxis, som är svåra för nuvarande läkarutbildningar att hantera. Vi är dock övertygade om att det här är organisationsmässiga detaljer som går att lösa, framför allt efter att utbildningarnas mål och riktlinjer omformuleras för att hantera detta. Vi anser det högst samhällsonyttig diskriminering om kulturell, yrkesmässig och språklig bakgrund i onödan hindrar utländska läkares yrkesmöjligheter och personliga utveckling i Sverige.

Med rätt organisation som drar nytta av och skyddar läkarstudenter med olika bakgrund och förkunskaper tror vi att det resursmässigt sett är en vinst att prioritera utländska läkare till ett maximum. Det är också konsekvent enligt ett meritokratiskt tankesätt att generellt prioritera studenter med befintliga förkunskaper, oavsett om det gäller lokal praxis eller ej.
Mer konkreta förslag kan vara att så mycket som möjligt slå ihop de svenska läkarutbildningarna med KUL så att de använder samma, redan existerande, resurser som t.ex. TULE, där studenter oavsett bakgrund slussas in i programmen på rätt nivå enligt förkunskaper. En förenkling/hopslagning av administrationsenheterna gör det också enklare att visa upp ett lättförståeligt urvalssystem, se 3. Vi vill påpeka att det här förslaget också skulle ha positiva effekter både för språkinlärning och konserverande av befintliga kunskaper hos utländska läkare, som annars blir lidande när läkaren inte får studera och fräscha upp sina medicinska kunskaper i en stimulerande miljö.

Vi sökande förstår att den här frågan kan ha sin lösning t.o.m. på politisk nivå, men vi känner oss ändå tvungna att ha med den i vår kritik eftersom den ses som så pass viktig.

2. Subjektivt antagningssystem
Det är svårt att över huvud taget få information om hur urvalet och meritvärderingen görs; se 3 nedan. Våra intryck är att meritvärderingen är otydlig, har stora subjektiva drag och väldigt små objektiva inslag. Det finns ingen specifik beskrivning av grunderna som urvalet görs på mer än generella termer, så som ”lämplighet”. Viss information om vad som egentligen bedöms på meritvärderingen cirkulerar bland de sökande, men p.g.a. svårigeterna att bekräfta informationen på ett enkelt och tydligt sätt är denna information snarare att betrakta som rykten för de flesta sökande. Informationen om hur tungt olika typer av meriter och kriterier värderas i jämförelse sinsemellan är obefintlig. Svaret som vissa sökande har fått av kursansvarige Hans Berglund när de ställt frågor om meritvärderingssystemet är att ”vi vet vad vi gör”, vilket är mycket otillfredsställande och inte alls konstruktivt, se 3 nedan. Situationen som beskrivs ovan leder oss att tro att det faktiskt är på dessa otydliga, eller snarare obefintliga, grunder som urvalet görs, vilket ger stor marginal för subjektivt missbruk.

Det är alltid samma personer som genomför intervjuer och ansvarar för meritvärdering och urval från år till år, vilket vi hävdar ökar risken för orättvisa subjektiva bedömningar och stryper möjligheter till transparens i urvals- och meritvärderingssystemet.

Förslag till förbättring är att definiera urvals- och meritvärderingskriterierna och, så pass det går, knyta dessa till mätbara eller mindre subjektivt beroende storheter. En resultatgräns på TULE-provet skulle kunna vara en del.
Feedback från urvalet ses som viktig, se 3 nedan, och den sökande skulle uppskatta information om sina resultat i respektive urvalskriterium.
Om det skall finnas intervjumoment eller andra moment i urvalssystemet som baseras på subjektiv bedömning av ett antal personer har vi förslag på att dessa personer dels skall cirkuleras, d.v.s. ej vara de samma från gång till gång, dels vara av udda antal, samt skall kunna få feedback från en publik bestående av ett antal tidigare studenter på kursen. Dessutom vill den sökande ha möjlighet att försvara eventuell kritik mot sitt anförande, antingen direkt under intervjun eller i efterhand genom att svara på följdfrågor.

3. Sluten byråkrati
Vi har upplevt att det generellt är svårt att få tydlig information om hur administrationen av KUL fungerar i olika steg, inte bara när det gäller urval och meritvärdering, men också information om ansvarsfördelning, vem som har utformat vad och vilka eventuella andra institutioner som har tagit beslut som påverkar KUL. Det vi har fått veta om organisationen kring KUL upplevs av många som onödigt byråkratisk, med många inblandade institutioner och personer med ibland oklar ansvarskedja. Representanter för administrationen som de sökande träffar, främst i samband med intervjun, upplevs som hemlighetsfulla och ovilliga att dela med sig av information rörande detaljer i administrationen. Många sökande är i brist på insyn rädda för att systemen bakom fasaden är ogenomtänkta, icke-fungerande och orättvisa. Detta späs på av det ibland bryska bemötande som vissa sökande har vittnat om, se 4.

Vårt generella förslag är här att, om möjligt, förenkla den administrativa organisationen kring läkarprogrammen och KUL enligt förslagen i 1 och 2, samtidigt som man gör alla strukturer och system mer transparenta där det går. Urvals- och meritvärderingen kan vara det viktigaste att hålla transparent, men olika ansvarsfördelningar och förhållanden mellan personer och institutioner är också viktiga. Transparensen är viktig för förändringsarbetet i organisationerna och möjliggör kritisk granskning.
Mer konkret är vi sökande intresserade av feedback generellt, framför allt när det gäller meritvärderingen. Feedback tas gärna i skriftlig form. Att få direkt feedback och information av representanter från administrationen är också viktigt och vi önskar ett allmänt öppnare bemötande, när det gäller information om vad som helst rörande KUL, av personalen vid intervjun och övriga.

4. Ovärdigt bemötande av sökande
Många sökande vittnar om olika typer av vad de har upplevt som oprofessionellt och respektlöst bemötande av representanter från administrationen, ofta under intervjutillfället. Det är möjligt att kombinationen av att det är mycket som står på spel för den sökande, en kanske inte sällan utsatt social situation, oviljan hos administrationsrepresentanterna att delge information och den sökandes tvivel på antagningssystemets objektivitet när så mycket tycks bero på en eller ett fåtal personers beslut, som ofta är samma personer som håller i intervjun, gör den sökande extra känslig. Det finns klagomål på osakliga frågor om sociala förhållanden och om hur den sökande uppför sig på intervjun, vilket har upplevts som ovärdigt och att det inte har underlättat för den sökande att uttrycka sig. Många sökande har fått kritik av sina kunskaper på ett möjligtvis för bryskt sätt. Här ligger vår kritik i att även om kritiken har grund så saknar den sökande kopplingen av kritiken till urvals- och meritsystemet. Om kritiken också framförs av endast en person utan vidare motivering, då denna person också är den som är ansvarig för meritvärderingen, anser vi att det är lätt för den sökande att emotionellt ta kritiken mer som en personlig kränkning än som något som är baserat på ett existerande värderingssystem som går att referera till. Ytterligare kritik är att antagna och icke-antagna sökande meddelas vid olika tidpunkter vilket några icke-antagna har uppfattat som en negativ särbehandling (eftersom de meddelades mycket senare än de antagna).

Vi föreslår att all kritik som framförs mot den sökandes meriter eller annat motiveras gentemot det existerande meritsystemet på ett sådant sätt att den sökande inte uppfattar det som att det är en subjektiv, kanske personlig, åsikt som meddelas. Självklart betyder det att meritsystemet måste vara känt för den sökande och konstruerat för en någorlunda objektiv bedömning med mätbara storheter, se 2 och 3.

Slutkommentarer
Ekonomi och resurshushållning är viktigt för de enskilda inblandade institutionerna involverade i administrationen av KUL, men även för staten, som vi förutsätter finansierar KUL och är generellt intresserad av att kunskapsresurser tas väl om hand. Vi, en grupp sökande till KUL, är eniga i vår kritik och är övertygade om att de punkter vi kritiserar hindrar en effektiv användning av utländska läkares kunskapsresurser. Vi hoppas att den ansvarige som det berör förstår problemställningarna i de enskilda frågorna och de potentiella vinsterna som finns att få genom att hantera dem på ett annorlunda sätt. Våra förslag finns med som inspiration. Om något är vår skrivelse en uppmaning att validera organisationen och metodiken som används för tillfället för KUL och läkarprogrammen; desto viktigare om det inte har gjorts tidigare. Vi tror att det finns en stor potential till förbättring som om möjligt kommer synas mer om det går att öka transparensen i administrationen av KUL och relaterade institutioner.

Vid pennan
Alsu Gatina, Haged El-Seedi, Sana Asif, med flera

Teknisk support
Johan A. Källberg Zvrskovec

 



Today: Johan Alexander is counting on you

Johan Alexander Källberg Zvrskovec needs your help with “Avdelningen för styrelsestöd och internationella relationer, Programnämnd 2: Bemöt kritiken mot Kompletterande utbildning för utländska läkare (KUL) med att validera existerande organisation och vidta åtgärder för att på ett effektivare sätt tillvarata kunskapsresurser hos utländska läkare.”. Join Johan Alexander and 52 supporters today.